Ett annat liv

och Välgöraren och Sjön och alltihop. Den skulle knyta ihop det sista i hans gamla liv och det första i det andra liv han nu fått som gåva.

Om återuppståndelsen. Och hon skulle förebedja. Då fick han förvissningen, i sanning, att han skulle kunna skriva denna bok färdigt. Den skulle handla om återuppståndelsen. Och hava namnet ”Kapten Nemos bibliotek”.

Och kunna förstå varför han till sist blev räddad.

Det var något danskt, varmare, det var som om de andats på ishinnan och människans ansikte kommit fram, med självrespekten kvar, fast utan

Sanne kom punktligt klockan sju på morgonen. Hon var mycket effektiv, och de fick upp honom ur sängen och klädde på honom och satte honom på en stol i hallen, och han motsatte sig icke.

Han försökte sätta på sig skorna själv, men misslyckades.

Lone, ofattbart uthållig, kände en kvinna som var chef på ett behandlingshem på Nordsjälland

Han kunde inte längre avläsa sitt liv eller sina vänner. Världen var nu full av fiender som ville honom väl.

Han återvände inte till Sverige, utan till Köpenhamn.

Han bad att få komma in och ringa efter polisen.

Den isländska familjen – en tonårig son kom efter en stund ner från övervåningen i pyjamas – talade engelska. Han berättade kortfattat att han ville komma i kontakt med polis, han bad dem ringa, och att han var olagligt kvarhållen på behandlingshemmet.

Han kunde ju vila upp sig här i snön i hjärtat av Island. Det var väl ett stillsamt sätt att dö, att somna in på en slätt i det inre av Island.