Kringresande magnetisör konfronteras med misstrogna borgare i ett drama om konstnärskapets vedermödor. «Jag dog inte. Men jag har redan börjat gå igen. Egentligen gör jag mig bättre som gast än som människa. Jag har blivit … övertygande. Det var jag aldrig som skådespelare.» Ansiktet (1958), nr 13 i serien Filmberättelser, presenteras med ett efterord av Jan Holmberg.
