Hilma sträcker sig på nytt efter blåklinten och ska just knipsa av stjälken när hon hör ett brak som får henne att frysa till is. Det är nära att hon tappar hela buketten.
Hon snor runt och får syn på Vera som har tagit ett språng upp på ett picknickbord. Hon sträcker ut armarna som en fågel.
— Jag är drottning Omma, ropar hon ut i natten.
Hilma ska på skrivarläger, men hinner ångra sig på vägen dit. Taxichauffören säger att flickor försvinner när den gamla husan Malin spökar. Dessutom får Hilma höra att hon ska akta sig för drottning Omma.
Som tur är får hon annat att tänka på när Lukas dyker upp. Frågan är om han känner likadant för henne och om midsommarblommorna under kudden kan svara på det.
